orangutan sanctuary

uppdaterar mer från kuala lumpur en annan dag, men är inte så mycket mer därifrån. mest storstad bara, som alla andra städer!

nu för några dagar sedankom vi till sabah i borneo! efter en busstur över bergen i sex timmar kom vi fram till sandakan där vi nu befinner oss. de är inte lika vana vid turister här vill jag lova, så oj vilka blickar man får överallt.
i kota kinabalu där vi sov två nätter innan vi åkte hit käkade vi på ett indiskt ställe, där småtjejerna betedde sig som att emelie var justin bieber. satt och tittade, fnissade, och utbrast då och då "you are soo beautiful!". detta fortsatte de med varje gång vi gick dit. på bussarna sitter folk med huvudena vända mot oss, på gatorna vänds huvuderna och alla säger "hello". bilarna och bussarna tutar och det skriks ur bilarna som susar förbi. ett par kommer fram och frågar om de får ta kort? ja, man får lite mer uppmärksamhet än man är van vid vill jag lova.

i kuala lumpur ropade de "lady gaga" som stämdes in i många stämmor varje gång vi gick förbi marknaden.

aja, anyway. idag var vi ju då vid ett orangutang rehabilitation center, där föräldralösa eller illegal pets får åka för att förvildas igen. så häftigt, att de dem i det vilda. pigtail monkeysen var dock inte skygga av sig, lite läskigt dock för de var rätt så aggressiva.

KL

kuala lumpur 1 - hindugrotta och stor guldig staty


emelie är cool







apan snodde vår bananklase. tur som attan att tjuven var så söt så man inte kunde bli arg.







borr

och sånt där

ibland händer saker man inte riktigt räknat med, så bloggen har fått vara i några dagar.

singapore 22-25 jan

var på konstutställning, flera timmar.

firade kinesiska nyåret




färgglatt och massor lampor.

klassiska singapore bilden, med bananböjen och handblomman fast på natten

kinesfisar

det finns ingen annan som du, det kommer aldrig finnas. ingen kan få hela världen att le som du. du fattas mig. du har alltid fattats mig. jag är stolt över att kunna kalla dig min saba, stolt över att vara född samma datum som dig. jag saknar dig så jävla förbannat mycket.

beslutsångest for the win

nu har vi rest mer än tre månader, och det börjar närma sig att söka till universitetet. men inte har man blivit klokare på vad man ska söka till heller det här året. andra utbildningar har börjat ploppa upp i huvudet, och frågan om "är det här verkligen för mig?" kommer allt tätare varje gång man börjar komma fram till någon lösning.

meningen var ju att man skulle veta i år, men man kanske aldrig kommer veta? så många val, och alla känns bra på vissa punkter men dåliga på andra. så hur ska man göra?

och vill man verkligen sätta sig fast i en utbildning på flera år, och binda sig till en lägenhet och bosätta sig i en stad och få in vanor och rutiner redan? så det blir svårt att slita sig och massor kedjor i benen och pappersfixande inför nästa gång man ska resa. vill ju se så mycket mer, indien och sydamerika och latinamerika och hela kontinenten afrika är ju kvar! kommer man göra det då när man kommit till ro, eller kommer det bara förbli en dröm som man var för bekväm för att uppfylla och ångra sig i slutändan?

både studera och resa vidare är möjligt att genomföra. men det faktumet rör ju bara till det ännu mer i huvudet. måste studera, sluta skjuta upp det. måste resa, annars kanske det aldrig kommer hända

investerar

omnomnom

höga hus, stora fontäner och övergångsställen

singapore har en väldigt bra location här i sydostasien, i alla fall om man reser ungefär i den riktning som vi gör. det ligger liksom i mitten, så efter några månader i länder där husen är lika höga som lyktstolparna och man sitter vid plastbord på plaststolar på restaurangen är det helt fanstastiskt otroligt häftigt att se singapore. alla höghus, bananböjen, pariserhjulet och dessutom kinesiska nyåret på det, det är skitkul här!

det är tur att kinesiska nyåret pågår för det bjuds på väldigt billig japansk pizza här då. skills att äta pizza med pinnar!