nu har vi kommit fram till första stoppet bland öarna, koh tao. väldigt vackert, och efter en dag är vi brända och utmattade! åkte från bangkok ned till chumpon (?) och därifrån en färja ut till ön. eller färja är väl att ta i, en liten båt för varutransporter och en sovsal med 30 sängar intryckta, och that's it. den höll, och det är allt jag begär! åkte 23 och framme 05.00 dock, det var inte nice.
blev dock lite småförbannad där ett tag. det var en mamma och ett barn med, barnet var hyperaktivt och sprang runt och mamman fick springa efter. problemen började när mamman somnade, och lillkillen som lärde sig gå för kanske 3 månader sedan sprang runt själv. i sovsalen, inga problem. men ute på däck, där det är halt som fan och inga räcken, och trappsteg upp på toppen av båten där till och med jag och mirelle hade svårt att gå? (och inga handtag eller räcken där heller) vet inte hur många gånger jag bar in lillkillen, men lika många gånger sprang han ut igen såklart. sista gången bar jag in honom och satte honom på mamman, fin väckning kände jag.
och sedan igår, inne på 7-eleven, förbannad igen. står och kollar på något därinne, och hör något jama. i en liten plastpåse, hängandes vid hyllorna, har de satt en levande katt? kassörskan ropar "ten baht, ten baht!" trodde hon menade det vi tittade på innan, men nej nej. stackarn som jamade för livet där hopknöglad i plastpåsen var visst till salu. och det här är 7-eleven vi snackar om? oj den där ilskan igen. blev inte glad. alls.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar