framme och på plats, fick gratis pickup från flygplatsen igår och hamnade på ett mysigt ställe. mindre mysigt var grannarnas vrål på natten. helt seriöst, febern i princip borta men har följts av en förjävlig förskylning, så efter att ha lyckats somna vaknar båda två kl. 04.20 på natten av skrik och fylla utanför dörren. vänder och vrider oss, tänker att de kom väl tillbaka från krogen så de lägger sig väl snart, men icke.
jag vet inte om det var för min nyvakna slitna look kombinerat med min sjuka whiskeyröst och förbannade ansikte, men de betedde sig som skrämda 14 årningar som blivit påkommna med alkohol av mamma. hörde inte ett ord efter det. partypooper. moahaha.
fredag 13 april 2012
torsdag 12 april 2012
bali time
två nätter på flygplats är återigen check. första gången en av oss var sjuk dock, och det var ju sämsta tillfälle kan man säga! så nu längtas efter en säng något så oerhört så man kan ta och friskna till snart, under tiden har det knarkats pamol, strepsil och en och annan fruktshake. + pumpa soppa!
men men, nu sitter vi och väntar på flyget som (såklart) är lite försenat, och sen efter tre timmar landar vi på bali där vi ska åka ut till landet ups ups!
men men, nu sitter vi och väntar på flyget som (såklart) är lite försenat, och sen efter tre timmar landar vi på bali där vi ska åka ut till landet ups ups!
äventyr för veckan
återigen befinner vi oss i vårt andra hem, LCCT airport. men oj vad mycket det har varit för att ta oss hit?
lämnade vårt fina dumaguete, och åkte upp till manila igen. där skulle vi ta oss till clark (flygplatsen ligger ca 4 h utanför) men fick fel information av infobruden på flygplatsen så vi kom precis när sista bussen gått. ja, antingen väntar vi på busshållsplatsen och hoppas att vi inte missar flyget imorgon bitti (skulle sova på flyplatsen) och det skulle vi med. meeeeen ack, sen verkar det som att de kommer släcka ned stället och stänga, och manila kan jag ju säga är inte säkert för 5 öre (fråga vilken phillippino som helst, inte ens många här gillar staden eller känner sig säkra här!) så vi har inget val än att ta taxi hela biten. inte billigt nej, 500 kronor fick vi betala. och taxichauffören var halvblind, och de puttar bilen (skroten) mot oss för att den inte startar. sedan börjar den ändlösa turen mot clark. först stoppade av polisen, något fel på bilen (vad var inte fel på den?). sedan punktering på ett däck, fixas med reservhjulet. sedan åker vi 10 meter och reservdäcket sprängs. kan ju säga att det bara var sladdrande gummi kvar om metallen! så ja, klockan är nu 1.30 på natten, och vi beger oss för att hitta däck! chauffören försvinner 1 timma, och kommer till sist tillbaka med ett nytt. som var för litet, men så länge bilen rullar så. ja, sen då? sen hittade inte chauffören till flygplatsen. och ja, någon gång i halvtimmen var vi tvugna att stanna för att hälla vatten på motorn som halvt ville fatta eld.
men ja, klockan halv 4 på natten kom vi fram i skitbilen som bara gick i 50 km/h, ca 7 timmar efter start!
grädden på moset var ju att han ville ha mer pengar för att han blivit stoppad av polisen och fick betala för lyktan. kan ju säga att blankt nej var svaret där.
lämnade vårt fina dumaguete, och åkte upp till manila igen. där skulle vi ta oss till clark (flygplatsen ligger ca 4 h utanför) men fick fel information av infobruden på flygplatsen så vi kom precis när sista bussen gått. ja, antingen väntar vi på busshållsplatsen och hoppas att vi inte missar flyget imorgon bitti (skulle sova på flyplatsen) och det skulle vi med. meeeeen ack, sen verkar det som att de kommer släcka ned stället och stänga, och manila kan jag ju säga är inte säkert för 5 öre (fråga vilken phillippino som helst, inte ens många här gillar staden eller känner sig säkra här!) så vi har inget val än att ta taxi hela biten. inte billigt nej, 500 kronor fick vi betala. och taxichauffören var halvblind, och de puttar bilen (skroten) mot oss för att den inte startar. sedan börjar den ändlösa turen mot clark. först stoppade av polisen, något fel på bilen (vad var inte fel på den?). sedan punktering på ett däck, fixas med reservhjulet. sedan åker vi 10 meter och reservdäcket sprängs. kan ju säga att det bara var sladdrande gummi kvar om metallen! så ja, klockan är nu 1.30 på natten, och vi beger oss för att hitta däck! chauffören försvinner 1 timma, och kommer till sist tillbaka med ett nytt. som var för litet, men så länge bilen rullar så. ja, sen då? sen hittade inte chauffören till flygplatsen. och ja, någon gång i halvtimmen var vi tvugna att stanna för att hälla vatten på motorn som halvt ville fatta eld.
men ja, klockan halv 4 på natten kom vi fram i skitbilen som bara gick i 50 km/h, ca 7 timmar efter start!
grädden på moset var ju att han ville ha mer pengar för att han blivit stoppad av polisen och fick betala för lyktan. kan ju säga att blankt nej var svaret där.
söndag 8 april 2012
du-ma-get-ay
jag vet inte om det kanske beror på att resan hit gick smidigare än någon annan resa och var helt fantastiskt fin, eller om den här staden bara är fetnice, men vi har det bra!
allt bara flyter för oss just nu så vi passar på och njuter av det med picknickar, god mat och lata sista dagar.
förresten var det dykning på schemat igår och jag såg 8 sköldpaddor!
torsdag 5 april 2012
we found it
vi följde ryktet om skatten på södra negros, så efter en dag med starbucks och bio (såg wrath of the titans, vet inte om det var avsaknaden på moderniteter eller om filmen var bra, men har nog aldrig varit så underbart att vara på bio!) begav vi oss i gryningen morgonen därpå.
reste hela dagen, först färja sen jeepney sedan buss. kom fram till solnedgången, och blev satta på en tricykle som körde ut oss i mangrove djungeln. över broar och små skogstigar, och en nedrans massor myggor och underliga djur i ansiktet och i fötterna som slog i de fuktiga växterna längsmed gruskanten, och till slut kom vi fram till en strand.
nu var det svarta natten, och knäpptyst mitt ute i ingenstans. men så kommer en liten pojke ut från djungeln (de har en tendens att göra så här, bara dyka upp i precis rätt tid) som hämtar en båt.
vi åker över floden i natten, och det lilla vi ser är fruktansvärt vackert. pojkarna hjälper oss att hitta rätt, och tur är väl det! går genom en liten djungelby och ned på ännu en strand, och följer pojkarna bakom ett berg. och viola! det är kolsvart, men månen lyser upp så man får en överblick. och morgonen därpå bekräftades det vi trodde -
vi har hittat the beach.
reste hela dagen, först färja sen jeepney sedan buss. kom fram till solnedgången, och blev satta på en tricykle som körde ut oss i mangrove djungeln. över broar och små skogstigar, och en nedrans massor myggor och underliga djur i ansiktet och i fötterna som slog i de fuktiga växterna längsmed gruskanten, och till slut kom vi fram till en strand.
nu var det svarta natten, och knäpptyst mitt ute i ingenstans. men så kommer en liten pojke ut från djungeln (de har en tendens att göra så här, bara dyka upp i precis rätt tid) som hämtar en båt.
vi åker över floden i natten, och det lilla vi ser är fruktansvärt vackert. pojkarna hjälper oss att hitta rätt, och tur är väl det! går genom en liten djungelby och ned på ännu en strand, och följer pojkarna bakom ett berg. och viola! det är kolsvart, men månen lyser upp så man får en överblick. och morgonen därpå bekräftades det vi trodde -
vi har hittat the beach.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)