återigen befinner vi oss i vårt andra hem, LCCT airport. men oj vad mycket det har varit för att ta oss hit?
lämnade vårt fina dumaguete, och åkte upp till manila igen. där skulle vi ta oss till clark (flygplatsen ligger ca 4 h utanför) men fick fel information av infobruden på flygplatsen så vi kom precis när sista bussen gått. ja, antingen väntar vi på busshållsplatsen och hoppas att vi inte missar flyget imorgon bitti (skulle sova på flyplatsen) och det skulle vi med. meeeeen ack, sen verkar det som att de kommer släcka ned stället och stänga, och manila kan jag ju säga är inte säkert för 5 öre (fråga vilken phillippino som helst, inte ens många här gillar staden eller känner sig säkra här!) så vi har inget val än att ta taxi hela biten. inte billigt nej, 500 kronor fick vi betala. och taxichauffören var halvblind, och de puttar bilen (skroten) mot oss för att den inte startar. sedan börjar den ändlösa turen mot clark. först stoppade av polisen, något fel på bilen (vad var inte fel på den?). sedan punktering på ett däck, fixas med reservhjulet. sedan åker vi 10 meter och reservdäcket sprängs. kan ju säga att det bara var sladdrande gummi kvar om metallen! så ja, klockan är nu 1.30 på natten, och vi beger oss för att hitta däck! chauffören försvinner 1 timma, och kommer till sist tillbaka med ett nytt. som var för litet, men så länge bilen rullar så. ja, sen då? sen hittade inte chauffören till flygplatsen. och ja, någon gång i halvtimmen var vi tvugna att stanna för att hälla vatten på motorn som halvt ville fatta eld.
men ja, klockan halv 4 på natten kom vi fram i skitbilen som bara gick i 50 km/h, ca 7 timmar efter start!
grädden på moset var ju att han ville ha mer pengar för att han blivit stoppad av polisen och fick betala för lyktan. kan ju säga att blankt nej var svaret där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar